Minuten efter senaste inlagget blev publicerat dok Astrid och David upp. Det var trevligt, vi hade sallskap hela Panama City vistelsen. Blev besok vid kanalen, pa alla satt och vis. Forst en tagtur langst med kanalen fran Panama City upp till staden Colon, utmynningen i Atlanten. En battur langst med kanalen var inte ett alternativ - sjukt dyrt. Sen blev det aven ett besok vid en av slussarna, dar vi gick pa museum och fick se ett fartyg passera. Faktiskt intressant. Fascinerande info och historia kring kanalen med USA och Panama osv.... Kan beratta att ett fartyg betalar per vikt for att passera genom kanalen och det blir i genomsnitt ca 300.000 dollar per fartyg (om jag minns ratt). USA hade kontroll over kanalen fran 1914 da den blev klar tills 1999, da fick Panama tilltrade. Det tar ungefar 6 dagar for ett fartyg att ta sig fran Atlanten till Stilla Havet, till skillnad fran 32 dagar om de skulle aka runt Sydamerikas kust. Massvis med fakta larde man sig, sa det var kul.
Vi gjorde verkligen Panama City kanns det som. Blev shopping (dock inte for mig), en hel del glass (sa extremt varmt! aldrig upplevt varre varme!), promenad genom en stadspark och sag en gravling och en orm. Traffade en del trevliga manniskor som gladeligen berattade om Panama vilket gav oss en annu mer positiv bild om bade staden och landet.
Igar, lordag begav vi oss dock alla fyra till flygplatsen. Astrid och David begav sig till New York och jag och Roger hoppade pa flyget till Quito, Equadors huvudstad. Anlande igar eftermiddag. Trodde det skulle likna huvudstaderna i Central Amerika, men det gjorde det verkligen inte. Valdigt fint och mysigt har, aven rent (jamfort med vissa tidigare lander). Dessutom kanns luften mycket fraschare i och med att vi befinner oss pa ungefar 3000meters hojd och det darmed ar relativt kallt. Sag en termometer idag vid 15 tiden som visade 21 grader. Insag da att jag vant mig vid den 32-37 gradiga gassande varmen som vi haft i drygt en manad, eftersom jag gick med jeans, langarmad troja + tjocktroja. Men det ar ingenting mot de dunjackor som equadotrianerna har pa sig. Nu (kvall) ar det kallt. Blir spannande hur vi kommer kanna oss i Cuzco och Machu Pichu i Peru som garanterat kommer vara kallare.
Idag i Quito har vi gatt runt HELA staden, Lonely Planets guide for 2-3 dagar hinner vi maxa ner pa en mycket intensiv dag. Hunnit med bade gamla och nya staden, plus en park utanfor. Blev ett frisor besok for mig ocksa. Min lugg var sa lang sa det var ett maste. Efterat kandes det dock som om jag kunde klippt rakare sjalv, men men... kostade ju bara 6 kr for att fa hela haret toppat sa man ska val inte klaga...
Imorgon ska vi aka linbana over staden pa 4100meters hojd, sen efter lunch drar vi nagra km norr och besoker platsen dar ekvatorn ligger, vilket ocksa ar den plats pa jorden som ar langst fran dess karna och narmast solen.
söndag 27 juli 2008
onsdag 23 juli 2008
Panama - Bocas del Toro, David, Panama city
Bocas del Toro!
Gransen fran Costa Rica till Panama var smartfri och smidig, inte alls som gransen in till Costa Rica. Dock var vi tvungna att ga over en mycket misstanksam bro, som sag ut som om den skulle rasa nar som helst, for att komma over till Panama. Men, men, helst plotsligt var det en lastbil som korde over och den klarade bron, sa det var nog ganska lugnt anda.
Nackdelen var dock att min guidebok, central america on a shoestring, blev stulen/borttappad i Costa Rica, sa vi hade inte sa mycket kunskap om panama, dess platser, vart vi skulle aka och hur vi skulle ta oss dit. Men det loste sig anda. Sag ett ordsprak pa hostelt i Bocas dar det stod "Only when you have lost everything are you really capable of doing anything". Okej, nu hade vi verkligen inte tappat "allt", men man blev lite paralyserad efter att ha anvant boken varje dag, men exakt info om hur man tar sig overallt, vart man ska bo osv... insag att man inbland ar for fast vid vissa saker istallet for att bara vaga och kora pa kansla.
Bocas del Toro ar en provins i Panama, precis pa den vastra sidan, mot Costa Rica. Huvudstaden for provinsen heter likadant och ligger pa en o utanfor fastlandet. Dar ligger det massvis av oar och man maste aka vattentaxi dit och mellan alla oar. Bocas sags vara den vackraste delen av Panama och efter att ha varit dar sa instammer jag fullstandigt! Naturen ar otroligt! Kan rekommendera alla att aka dit! Valdigt karibiskt, mysig natur, fina strander, osv...
Vi var bara dar drygt ett dygn, men vi hann med en del anda. Akte till en jattefin strand och badade, hyrde kajak och paddlade runt, akta till en annan o, at god mat, at farsk kokosnot, drack en farsk passionfruktsdrink. It was lovely!
Blev lite spontant, men helt plotsligt hade vi bestamt oss for att dra vidare. Hamnade da i staden David, dar vi overnattade en natt. Trevligt att se en stad som inte manga turister besokte, det innebar ocksa att det var betydligt mycket billigare dar.
Igar kom vi till Panama City. Visste inte sa mycket innan, men det ar verkligen en metropol! Skyskrapa efter skyskrapa bara reser upp fran horisonten. Ser ut som NY! har idag varit pa Panama Kanalen museum, vandrat runt i "gamla stan" samt i de moderna buisness omradet, dar lyxaffarerna och shopping malls finns lite overallt.
Har last en del tidningar har och inser att det har ar verkligen ett land pa framvaxt. Maste ligga i topp med byggkranar och byggarbetare nanstans efter Dubai kanns det som. De satser verkligen har! Valdig skillnad fran de ovriga landerna vi besokt. Kanns som om det har kan bli framtidens resemal, det har storstaden, vacker natur osv. Istallet for NY och Thailand blir det Panama. Vet vem.... jag tror det i alla fall. Laste i tidningen i morse att Donald Trump ska bygga nan jattebyggnad har. Det finns ocksa planer pa en byggnad som ska "sla alla arkitekturiska granser" osv. Nu ska vi snart, forhoppningsvis, traffa Astrid och David, tva kompisar fran Sverige.
Puerto Viejo, Costa Rica
Varan utsikt fran boendet i Puerto Viejo kl 18.00.
Puerto Viejo ar ett surf- och badstalle. Mest surfstalle. Roger befann sig sa klart i vattnet med surfbradan hela tiden medan jag lag pa stranden med min bok. Funderade pa surflektioner men detta stalle var inte direkt rekommenderat for nyborjare, ganska svara vagor. Och jag vet inte hur intresserad jag var egentligen, inte just da i alla fall, sa jag skippade det. Det ar jag ganska glad over for vagorna var sa stora och strommarna sa starka att det kandes farligt att bada dar ungefar.
Den lilla staden var dock ett perfekt stopp for ungefar 5 dagar. Blev sol och strand som sagt. Dessutom enormt god mat, aven om den var betydligt mycket dyrare an vad vi ar vana vid fran de tidigare landerna. Ville ata hajstek, men fick inte tag i det pa restaurangerna.
Det roliga med Puerto Viejo var att det gick krabbor precis overallt. Alltifran stora (som fyller upp en hel mattallrik) till sma, de var over hela stranden och pa gatorna. Det var ganska coolt. Sag dessutom en tukan sitta pa ett trad precis nan meter fran dar vi gick, pa vag hem fran stranden en dag. Sag dock nagra "jattespindlar" som inte var sa trevliga. (Har tagit speciella bilder till min kara syster-yster).
Vi bodde pa ett schysst hostel, Rocking J's. En enorm anlaggning med galna farger, mosaik, hammockar, talt och rum som folk bodde i. Vi bodde i talt forsta natten, i vantan pa ett rum. Men det gick bra faktiskt. Mysigt att "campa".
lördag 19 juli 2008
Bilder!
Har kommer lite bilder!
Roger hos frisoren i Antigua, Guatemala.
Roger med surfbradan pa stranden nara Leon, Nicaragua.
Jag uppe pa vulkanen Sierra Negra, i min snygga, och inte alls for stora, skyddsdrakt. Som ni ser sa blaste det en hel del.
Roger hos frisoren i Antigua, Guatemala.
Roger med surfbradan pa stranden nara Leon, Nicaragua.
Jag uppe pa vulkanen Sierra Negra, i min snygga, och inte alls for stora, skyddsdrakt. Som ni ser sa blaste det en hel del.
fredag 18 juli 2008
Costa Rica
Snabb kommentar nu. Ar i Puerto Viejo de Talamanca i Costa Rica. Allt bra. Det har ar ett surfar solar stalle, sa igar och idag blev det playa for oss. Har traffat en svensk tjej, en Pol Mag:are fran Uppsala som hade hand om nollningen nar jag gick dar. Lustigt vad varlden ar liten ibland. Har ar det rasta, reggae och sant som galler. Har forbattrat brannan ytterligare. Laser pa nasta bok (Kafka on the beach), njuter av allt - livet.
Aterkommer om nagra dagar igen. Fran Panama, dit vi aker pa sondag troligen. Skriv kommentarer nu sa jag har mycket att lasa nasta gang!
Aterkommer om nagra dagar igen. Fran Panama, dit vi aker pa sondag troligen. Skriv kommentarer nu sa jag har mycket att lasa nasta gang!
15 juni - en dag att minnas
Pa tisdagen drog vi fran Isla de Ometepe for att bege oss till Costa Rica. Kan vara en av de drygasta dagarna hittills. Sa har sag den ut, typical day of a backpacker:
8.30 snabb frukost (tva rastade brod, en tranbarsjuice och ett agg)
9.00 farja till fastlandet
11.10 lokalbuss till Penas Blancas, gransen
11.50 anlader vid gransen - TOTALKAOS definerat! Inga skyltar, manniskor overallt, ingen vet eller fattar nat. Vi tar oss fram till den Nicaraguanska gransen och "lamnar landet". Darifran far vi ga i 1 km for att komma till gransstationen i Costa Rica och tullen dar. Anlander dar och ser den langsta kon nagansin.
12.34 staller oss i kon, det ar drygt 36-37 grader, gassande sol, skitigt och lerigt sa man kan inte satta sig utan maste sta hela tiden, osv... vi tror att vi ska sta i typ en timme, ack sa fel vi hade...
16.05 jag kommer in till passkontrollen och far min stampel, en procedur som tar ca 7, 5 sekunder! allt klart. Jag har darmed statt i ko i 3, 5 timme for att en gubbe ska kolla pa passet och saga "okej". Kanns bra? Nja... Laste dock ut snabba cash, en bra bok.
16.15 koper mat, blev pasta med ketchup (enda maltiden for dagen), fanns inte sa mycket att valja mellan for mig... koper bussbiljett som ska avga 17.30
17.41 ingen buss syns till
17.53 bussen avgar, aven denna fullpackad med folk (tur att vi hade biljetter med sittplats). Blev stannad av polisen tva ganger for passkontroll.
00.03 Anlander i San Jose (huvudstaden i Costa Rica). Checkar inte pa det konstigaste hotellet jag sett, dock for trott for att bry mig. Somnar.
Till raga pa allt - detta har jag valt helt sjalvmant! Imponerande ibland :-)
Att forklara denna dag, och denna livsstil som vi har i sommar for manniskor fran denna delen av varlden, om de vet hur vi har det i Sverige, och forklara att vi valt att resa runt sa har, da maste vi nog uppfattas som ganska korkade tror jag. Satt och funderade over allt detta pa bussen mot San Jose. Hungrig, trott, smutsig osv... men som sagt helt sjalvvalt. Kandes konstigt nog bra. Fick verkligen ett "moment" dar jag tankte pa hur tacksam jag ska vara for att jag fa ha det sa bra som man har det i Sverige.
Sa slutsatsen blev - all is good - life is good!
8.30 snabb frukost (tva rastade brod, en tranbarsjuice och ett agg)
9.00 farja till fastlandet
11.10 lokalbuss till Penas Blancas, gransen
11.50 anlader vid gransen - TOTALKAOS definerat! Inga skyltar, manniskor overallt, ingen vet eller fattar nat. Vi tar oss fram till den Nicaraguanska gransen och "lamnar landet". Darifran far vi ga i 1 km for att komma till gransstationen i Costa Rica och tullen dar. Anlander dar och ser den langsta kon nagansin.
12.34 staller oss i kon, det ar drygt 36-37 grader, gassande sol, skitigt och lerigt sa man kan inte satta sig utan maste sta hela tiden, osv... vi tror att vi ska sta i typ en timme, ack sa fel vi hade...
16.05 jag kommer in till passkontrollen och far min stampel, en procedur som tar ca 7, 5 sekunder! allt klart. Jag har darmed statt i ko i 3, 5 timme for att en gubbe ska kolla pa passet och saga "okej". Kanns bra? Nja... Laste dock ut snabba cash, en bra bok.
16.15 koper mat, blev pasta med ketchup (enda maltiden for dagen), fanns inte sa mycket att valja mellan for mig... koper bussbiljett som ska avga 17.30
17.41 ingen buss syns till
17.53 bussen avgar, aven denna fullpackad med folk (tur att vi hade biljetter med sittplats). Blev stannad av polisen tva ganger for passkontroll.
00.03 Anlander i San Jose (huvudstaden i Costa Rica). Checkar inte pa det konstigaste hotellet jag sett, dock for trott for att bry mig. Somnar.
Till raga pa allt - detta har jag valt helt sjalvmant! Imponerande ibland :-)
Att forklara denna dag, och denna livsstil som vi har i sommar for manniskor fran denna delen av varlden, om de vet hur vi har det i Sverige, och forklara att vi valt att resa runt sa har, da maste vi nog uppfattas som ganska korkade tror jag. Satt och funderade over allt detta pa bussen mot San Jose. Hungrig, trott, smutsig osv... men som sagt helt sjalvvalt. Kandes konstigt nog bra. Fick verkligen ett "moment" dar jag tankte pa hur tacksam jag ska vara for att jag fa ha det sa bra som man har det i Sverige.
Sa slutsatsen blev - all is good - life is good!
Isla de Ometepe
Lordagsmorgonen blev tidig (som vanligt pa varan resa i sommar). Tog bussen kl 08.00 (lokalbuss, sa kallad chickenbus) mot Rivas, sen taxi till San Jorge och vidare med farja till Isla de Ometepe. Bussupplevelserna har ar fascinerande tycker jag. Alldeles fullsproppat med folk - och sen klammer de in nagra fler pa det. Forutom att man pa en tva-sits, sitter minst tre personer, sa star folk i gangen. Alla bussar ar gamla skolbussar fran USA. Kvinnor som star i gangen och som haller bebisar i famnen lamnar ofta over de till nagon frivillig som sitter ner pa en plats. Svart att se en mamma lamna over en 2 manaders bebis till en framling pa bussen, men sa ar det har.
Isla de Ometepe ar en o i Lago de Nicaragua (storsta sotvatten sjon i varlden, har dessutom hajar i den vilket ar ovanligt), som bestar av tva vulkaner som vuxit ihop och blivit en o. Det var en mysig liten o. Blev 3 handelserika dagar dar. Checkade forst in pa ett hotel, som var varre an varst (och vi har verkligen inte hoga krav). Roger tog sjalvklart bilder pa rummet. Bytte till ett battre backpacker hostel som var helt okej. Hyrde cyklar pa lordag eftermiddag och cyklade nastan 2, 5 mil (t&r) till en strand dar vi badade och at middag. Matupplevelserna pa on var nog de samsta hittills, det var inte mycket som smakade gott tyvarr. Hade sa klart ont i rumpan tva dagar efter det, cyklarna var inte de basta.
Natten till sondag hade jag magsmartor som inte var av denna jord - aldrig kant varre smarta om man sager sa. Haft magont till och fran i korta episoder de senaste 3 veckorna, men inget allvarligt. Dock holl dessa krampanfall i sig flera timmar hela natten sa sondag innebar ett sjukhusbesok. Det var en upplevelse. Bara akuten som hade oppet (fanns bara ett litet sjukhus pa hela on, som tur var sa var det precis dar vi bodde). Fick traffa en lakare (som inte kunde ett ord engelska) och forsokte med den spanskan jag kan att forklara mitt tillstand. Hans slutsats och diagnos vet jag inte vad det blev, men jag fick vara kvar pa sjukhuset i tva timmar och fa "vatska" (det ordet fattade jag pa spanska), typ dropp antar jag. Jag hade lite feber, fick nan medicin, och recept pa ytterligare medicin. Nar lakaren fick veta att jag kom fran Sverige borjade han sjunga ABBAsanger for mig, ni kan inte forsta hur komiskt allt kandes. Jag befann mig pa en pytteliten o i Nicaragua, kande mig valdigt sjuk, ligger pa undersokningsbordet pa ett sjukhus som var sa langt i fran modernt man kan komma (spartanskt var bara fornamnet), forstod inget av vad sjukhuspersonalen sager, och helt plotsligt borjar lakaren sjunga "Chiquitita" och "Fernando" av ABBA. Nat jag aldrig kommer att glomma!
Sa klart var det dunder medicin jag fick. Madde bra dagen efter och kanner mig hur pigg och frisk som helst nu!
Sista dagen pa on hyrde vi bil, typ en Indiana Jones bil. Fanns dock bara en (delvis asfalterad) vag, sa hela dagen var guppig vilket var ganska drygt. Roligt att ta sig runt pa egen hand. Fanns inga trafikregler eller trafikpoliser pa hela on - inklusive hastighetsbegransningar. Men pga den daliga vagen (kan inte ens kalla det vag egentligen) sa gar alla, eller rider pa hastar, eller cyklar.
Isla de Ometepe ar en o i Lago de Nicaragua (storsta sotvatten sjon i varlden, har dessutom hajar i den vilket ar ovanligt), som bestar av tva vulkaner som vuxit ihop och blivit en o. Det var en mysig liten o. Blev 3 handelserika dagar dar. Checkade forst in pa ett hotel, som var varre an varst (och vi har verkligen inte hoga krav). Roger tog sjalvklart bilder pa rummet. Bytte till ett battre backpacker hostel som var helt okej. Hyrde cyklar pa lordag eftermiddag och cyklade nastan 2, 5 mil (t&r) till en strand dar vi badade och at middag. Matupplevelserna pa on var nog de samsta hittills, det var inte mycket som smakade gott tyvarr. Hade sa klart ont i rumpan tva dagar efter det, cyklarna var inte de basta.
Natten till sondag hade jag magsmartor som inte var av denna jord - aldrig kant varre smarta om man sager sa. Haft magont till och fran i korta episoder de senaste 3 veckorna, men inget allvarligt. Dock holl dessa krampanfall i sig flera timmar hela natten sa sondag innebar ett sjukhusbesok. Det var en upplevelse. Bara akuten som hade oppet (fanns bara ett litet sjukhus pa hela on, som tur var sa var det precis dar vi bodde). Fick traffa en lakare (som inte kunde ett ord engelska) och forsokte med den spanskan jag kan att forklara mitt tillstand. Hans slutsats och diagnos vet jag inte vad det blev, men jag fick vara kvar pa sjukhuset i tva timmar och fa "vatska" (det ordet fattade jag pa spanska), typ dropp antar jag. Jag hade lite feber, fick nan medicin, och recept pa ytterligare medicin. Nar lakaren fick veta att jag kom fran Sverige borjade han sjunga ABBAsanger for mig, ni kan inte forsta hur komiskt allt kandes. Jag befann mig pa en pytteliten o i Nicaragua, kande mig valdigt sjuk, ligger pa undersokningsbordet pa ett sjukhus som var sa langt i fran modernt man kan komma (spartanskt var bara fornamnet), forstod inget av vad sjukhuspersonalen sager, och helt plotsligt borjar lakaren sjunga "Chiquitita" och "Fernando" av ABBA. Nat jag aldrig kommer att glomma!
Sa klart var det dunder medicin jag fick. Madde bra dagen efter och kanner mig hur pigg och frisk som helst nu!
Sista dagen pa on hyrde vi bil, typ en Indiana Jones bil. Fanns dock bara en (delvis asfalterad) vag, sa hela dagen var guppig vilket var ganska drygt. Roligt att ta sig runt pa egen hand. Fanns inga trafikregler eller trafikpoliser pa hela on - inklusive hastighetsbegransningar. Men pga den daliga vagen (kan inte ens kalla det vag egentligen) sa gar alla, eller rider pa hastar, eller cyklar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
